Jag kom bara och tänka på en sak, vad skönt det skulle vara att vara sådär 7år igen. Allt var så lätt då, man gick inte och funderade på allting och struntade i vad alla andra gjorde. Man bara lekte hela tiden och var i sen egna lilla fantasi värld. Det största bekymmret då var nog vem man skulle leka med efter fritids, annars flöt dagarna på så lätt. Jag kommer ihåg att jag för det mesta var glad när jag var mindre, jag retade inte upp mig på små saker, och uppskattade saker på ett helt annat vis än jag gör idag. Om mamma sa att vi skulle åka till badhuset på fredagen så gick jag och längtade hela veckan efter det och sken som en sol flera dagar efteråt. Nu är den där pirriga och längtansfulla känslan helt bortblåst när man ska göra något i stil med badhuset och jag måste säga att jag saknar den! Jag försöker inte få fram att man ska hoppa runt som en galning och vara överglad för att man ska till badhuset, men allt vore så mycket lättare om man uppskattade människor och saker man gjorde lite mer!